Nytt utdrag ur boken:

iskuggan av
 
 
Minnes Attacken som skuggor ur det förflutna:
 
 
Solens strålar som tidigare värmde mitt ansikte,
har åter gömts bakom grå skyar av fallande tyst, kallt regn.
 
Minnen fladdrar under mina slutna ögonlock, likt regnfyllda moln.
Som i en rysning minns jag återigen glimtar ifrån förr.
 
Där man gläntar på soptunnans lock, låter den förruttnelsen
få en chans, att släppa ut sin stinkande odör. Jag kniper hårt ihop ögonen,
vill inte minnas mer.
Det gör så ont, med hjärtklappning och darrande händer.
Som om jag inte kunde få välja. Att hålla locket stängt, för alltid.
Sipprar gömda minnesbilder fram i snabba sekvenser,
blixtrande ,obegripligt, fasansfullt i snabb följd.
Där ingen helhet ännu, kan ge en riktig förklaring, på vad som igentligen hänt.
 
Den tar mej i sitt grepp så kraftfullt,
Att jag tappar andan, huvudet porlar som utav av sockerdricka.
Kippande efter luft, med stickande händer.
Jag reser mej snabbt, ur min tidigare så sköna fotölj, släpper stickningen ifrån mej.
Tar några ostadiga, rastlösa steg över golvet. Fortsätter i en vid cirkel runt rummet.
Ännu en rysning far efter ryggen. Suckar och drar ett djupt andetag.
 
I köket, sprakar ännu veden i spisen. Jag går närmre. Som i ett sista försök
För att åter framkalla, den goda värmen. Som sprider sitt ljus, därifrån i sitt hörn.
 
Nu är det svåra åter förpassat, långt bak i sitt mörka, svarta innre hål.
Bara mammas ord, som ekot från förr ropar.
Gå bara vidare, se dig inte om. Det som hänt har hänt, går inte att ändra, så gå bara frammot.
 
Som vanligt kommer huvudvärken, när mammas röst tystnat.
Den spränger plötsligt fram och tycks gripa nytt tag om mitt huvud. Den här gången från båda sidorna.
Min syn blir suddig och en annan värld träder fram. Med ett nytt ljus.
 
Andas du måste andas, tänka på varje andetag.
Fokusera på någonting.
Tänk att det var då ! nu är nu!. Ingenting kan skada nu!. ELLER!!!
 
När vädret är så här regnfyllt, grått, med fortfarande avlövade björkar. 
Ett fjolårsgräs som ännu inte börjat växa.
Drabbas jag lättare av de glimtar som jag inte får någon helhet i längre.
Vet inte vad som är svårast? Det jag inte minns, eller det jag minns?
När minnen vill krypa på mej, sprängs jag av det innre motstånd, som i en brottningsmartch.
Där jag fortfarande inte vet vem som segrar i blixtrande verklighet.
Likt åskådaren i från sin plats i biosalongen, kan jag inte styra händelserna,
 Som spelas för min innre syn, i värsta skräckserenadot.
 
Damsuga, putsa fönster, leka med hundar, laga mat. Rastlösheten måsste ju bekämpas, dämpas.
Andas bara vidare i lagom andetag. Musiken från dansbanden skrålar vidare i bästa buggartakten
ur den lilla radion. Alltmedan den hjälper till att skapa den normala dagen.
Men mammas ord är de ännda jag hör. De ännda som kan fungera.
Det gör ont att minnas , det gör ont att inte minnas.
 
Fäster blicken stadigt, på den klart gula storblommande Krysantemummen.
Mitt på köksbordet, i sin blårandiga porslinskruka. Fortsätter att andas jämna lugna andetag.
De två dräktiga tikarna, reser sig från sina sovplatser.
Tittar tillgivet upp på mej.
Jag dimper ned på kökssoffan, känner hur kroppen åter lugnar ned sig, i sitt normala tempo.
Med en hund på vardera sidan, sitter vi ännu en stund kvar, alltmedan stilla tårar strömmar.
En trötthetskännsla så stark och överväldigande, lägger nu sitt täcke runt oss. 
Med mödosam beslutsamhet, reser jag mej åter upp. För att lägga in ved på glöden, som falnar i spisen.
 
Att fortsätta dagen som om ingenting hänt. Om och om igen.
April, April, din dumma sill!!!
Jag kan bli lurad dit du vill, för nu är åter marken täckt av vitaste snö.
Borta, gömda under snötäcket, hukar både Krokus och Tussilago. 
 
Annonser

8 kommentarer

  1. Closed said,

    7 april, 2008 den 12:59

    hej Kristina..
    tack för titten..
    jo att jag drog upp dom blåa gubbarna beror på att jag hade över 200 st
    var helt hopplöst att hitta sina vänner..
    så jag har städat bort dom..
    och ett hundratal av dom blå gubbarna var rena rama porrsidorna inte så kul..
    jag hade inte ens tittat på deras sidor förrut..
    bara godkände vänner av gammal vana..
     
    Nu är jag noga tittar efter vad det är för slags sida och att jag kommer in hos dom innan jag godkänner..
    Förrutom porrsidorna så var det massor av så kallade vänner som hade sin sida låst för mig..
    Vad är det för vän egentligen..
    Min din sida är både fin och glad.. och jag tycker verkligen om din musik..
    Kram på dig från lady N

  2. ♪ ஆ cumulus ஆ ♪ said,

    8 april, 2008 den 07:19

     
    Så trevligt, att du slumpades till min sida.
    Tack för det!
     
    Läser din välskrivna blogg
    och undrar om du skriver böcker?
     
    Du kan konsten att fånga uppmärksamheten
    och när man läser, ser man samtidigt – en inre film.
     
    Ha en sinnesmjuk dag
    och välkommen
    tillbaka
     

  3. Nina said,

    8 april, 2008 den 10:06

    En härlig välskriven beträttelse.
    Underbart nedteckand verkligen.
    Du är mycket bra på att berätta en historia och att skriva ner den.
    Målande text. Av tio poäng får du just tio av mig.
    Skickar en kram till dig från Nina

  4. MrsBloodyKisses said,

    9 april, 2008 den 06:25

    Åh, helt underbart! Jag blev alldeles fast!
    Kramkram

  5. Allätare said,

    9 april, 2008 den 07:50

    Hejsan.
    Oj vad skriver målande i din blogg, en riktigt diktig duktig kvinna vid pennan må jag säga.
    Men lite jobbigt verkar det minsann med en del minnen, tur att du har dina blommor/hundar
    och bara det att du kan skriva måste vara en gudagåva i sig, spara allt du skriver
    för det kan du ha nytta av senare,OM förläggaren kommer förbi hos dig.
    Tack för att du besöker mig och kommenterar min bantning med snälla ord.
     http://i154.photobucket.com/albums/s255/avaava-2007/friend.gif
    Ha det fortsatt bra i veckan och snart är det helg igen.
    Kram fr. Clarry  

  6. Closed said,

    10 april, 2008 den 05:40

    Hej..
    Instämmer med allätare:-)
    Bloggar med mycket text är mer givande än sidor med bara bilder..
    och du skriver jättebra..
     
    Och när det gäller blåa gubbar och nya vänner så börjas det nu igen
    hela tiden är det nya som vill in.. jättesvårt att veta vilka man ska ta..
    Spanska och italienska är jobbiga för dom kan inte engelska..suck..
    Lite enformigt att bara säga hello hela tiden..
     
    Jag hittar dig inte bland mina vänner så jag hoppas verkligen att jag
    inte städade bort dig när jag slängde vänner..Var verkligen inte meningen..
    Har i såna fall hänt i stridens hetta så att säga:-)
    Nu lade jag till dig igen för att kunna hitta tillbaks..
    ha en jättefin dag så hörs vi snart kram på dig Night Lady

  7. Pia said,

    13 april, 2008 den 03:36

    Jag förstår vad du skrivit, önskar jag hade orden att skriva lika bra.
    Kramar från Pia

  8. Bempa... said,

    29 april, 2008 den 06:37

    Hejsan…
    Kul att du kikade in och kluddade lite hos mig, och du är välkommen åter….de e bara att kika in…:-)
     
    Du skriver så fängslande att de e svårt att låta bli att läsa vidare……Om du inte redan skriver böcker så…..
    Jag kikar säkert in fler gånger och hälsar på..:-)…söta småvalpar på bilderna…
    Bempa


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: