Gråtråkig dag:

 
Busväder:
 
Vnande snöfyllda stormbyar, ruskar om vår lilla gård. Himmlen är så tråkigt grå.
Men lille Rickie busar fortfarande runt på köksgolvet, inget ont anande.
Jagandes en tom toarulle.Tänk att en sådan kan locksa till så mycket nöje och lek.
 
Själv sitter jag här på kökssoffan alldeles inntill järnspisen.
Medan lågorna slickar veden, flämtande , brännande till ljuvlig värme.
Små leende åt valpens skojiga krumbuktande lek.
 
Samtidigt som tanken på om jag skulle passa på, att baka något gott,
 en sådan här gråtråkig dag.
 
 
Äppelmunkar:
 
Startar med en sats vanlig vetedeg som jäst i sinbunke
Kavla ut degen till en tunn platta och tag med ett driksglas hjälp ut rundlar
Lägg en liten klick äppelmos, vaniljkräm eller sylt på hälften av rundlarna
lägg över resten av rundlarna över de syltklickade.
Tryck till kanten runt så inte fyllningen rinner ut.
Låt jäsa en liten stund.
Värm Rapsolja till 180 grader i en kastrull  
Koka någr munkar i taget               
Passa dem noga och vänd dem försiktigt, så de får gräddas runt om .
Tag upp munkarna som är färdiga och rulla dem i strösocker.
 
 
 
 
Annonser

Hunden RICKIE:

 
 HÄR ÄR RiCKIE:
En söt liten kille som är bara nio veckor
Men han är redan mycket duktig och har en stor aptit på livet.
Där hans nyfikenhet inte sätter några gränser
Han gillar att leka och busa ute i snön.
Men när man kallar på honom ,så kommer han med sådan fart
 att öronen fladdrar och han gör små kullerbyttor ,över sina klumpiga små tassar
Ja vi får många glada skratt när den här lille krabaten tokar sig ,i sina lekar på köksgolvet
 
 
 

Den 22 Januari:

FREDAG:
 
Så var det då fredag åter igen!
För mej känns det nästan som om veckorna bara rusade
fram i rena turbofarten. Men det tycker jag bara är bra.
För jag längtar ju efter våren. Nu ser man redan att ljuset är på väg
Villket hjälper upp humöret och man känner sig genast lite piggare.
 
Till och med växterna i fönstren, verkade nedslagna utav vinterns kyla
och mörker denna gång. Nu fäller de massor av gulnade blad Jag hoppas att ljuset
ska räcka för att ge dem den kraft som behövs för dess överlevnad.
Snart är det ju dags för att ge krukväxterna en ny näringskick inför nästa odlingsäsong.
 
Här har det varit fullt upp.
Först växthuset som brann ned. Nu en massa extra arbete med att städa och röja upp resterna
som ligger där borta hellt förkolnade. Göra snyggt och fint, för att i vår börja med återuppbyggnaden.
 
Som om inte det räckte till, så vart det stopp i avloppsrören i en huvudstam.
Ja jag vet ! man får skylla sig själv, då man väljer att bo på landet, i ett gammalt hus.
Men tur i oturen så lyckades mannen fixa problemet med hjälp utav lånat så kallat
rensband från rörmokaren. Phu !! Det var tur, det där sparade vi några kr i alla fall.
 
Yngste sonen har snart gått ut högstadiet så här i sista terminen i nionde klassen 
Han är just nu inne i Gymnasievalen.
Det är så mycket olika kurser och linjer, att välja emellan . Samtidigt skickar olika skolor ut sina broshyrer
Information om vad de kan erbjuda för vidare studier. Vi över fylls av alla kataloger, 
När skolorna i sin iver vill göra sitt bästa, för att fånga våra unga.
 
Det är inte så lätt, att redan nu veta vad som kan passa, bäst för just honom. Men han bestämde sig för i går
att läsa Estetisklinje med Japanska och Psykologi som extra ämnen. Det låter ju både kul och spännande
Eftersom han har lätt för språk och tycker det är kul.  

Branden:

 
Elden:
 
Elden tog allt. det bara försvann!
Gick upp i lågorna, så fort att vi inte han blinka ens.
Trots att vi var hemma och upptäckte att det brann nästan med det samma.
 
Vårt älskade växthus med alla våra växter, som vi letat och samlat i många år
Overdeliga samlingar av 100-tals ovanliga pelargoner, vildarter i underliga former och dofter.
Från många olika delar av världens hörn.
 
Underbart doftande krukade rosor, för att inte tala om vår fantastiska gamla vinranka
Som sträckte sina långa slingrande armar likt tentakler, runt hela växthuset.
Samtidigt som den bjöd oss alla i familjen. På mängder av de saftigaste, smakrikaste,
 sötaste druvor i stora tunga klasar under somrarna.
 
Nu är allt bara borta, vi känner en stor tomhet och saknad.
Så här i efterhand, när allt ska skrivas ned till försäkringsbolaget. Upptäcker vi att det
inte är lätt att få med allt, som fanns där inne. Många växter kanske vi aldrig mer kan få tag i igen
Våra tankar fördunklas av minnen, från då lågorna stod höga mot den svarta tidiga morgontimmen
 
  Då vi kämpade tappert,mot den brinnande hettan. Mot de starka stickande giftiga ångorna
från smältande plaster, ett infärno då allt försvann förvandlades till aska
Men vi blev tvungna att backa, när insektsmedel  burkarna  exploderade
som extra näring,för de slickande hungriga lågor. Som ville de sträcka sig med sin enorma kraft emot oss.
Vi tvingades backa för ett ögonblick. Men med skyfflarna fulla utav snö fortsatte kampen ännu ett tag.
Vi ville inte ge upp striden om allt vi sparat. Men inget gick att rädda. Allt blev till bara aska och sot.
Några oformliga svarta oigenkännerliga klumpar återstår av allt som vi hade så kärt där inne .
 
Det har tagit flera dagar innan vi ens klarade att närma oss för att se på förödelsen.
Samtidigt som man får tänka. Det hade kunnat vara ännu värre!
Nu var det ju änndå, bara ett amatörväxthus även om det var ett älskat sådant.
 
 

vinter dag:

Tisdag :
 
Nu har den allra värsta kylan släppt greppet om vår lilla stuga!
men det är fortfarande riktigt kallt ute
I natt var det -21 grader iallafall.
 
Men under dagen då solen tittade fram på en alldeles
underbart vacker blå himmel. Låter dess strålar flöda över oss alla.
Färgar snön i guld just där solen träffar den snövita snön.
Ja då stiger temperaturen genast upp till  -13 grader.
 
Man får så brottom att komma ut i det vacra vädret.
För att ta en riktig bensträckare och njuta av den friska luften.
Under en långpromenad med hundarna som sällskap.
 
När den värsta kylan höll oss i sitt stadiga grepp.
Frös inkommande vatten, bakom diskbänken i sina vattenledningar.
Vi plockade bort sockeln under bänken för att med hjälp utav bilens kupè värmare
tina de frusna vattenrören igen.
 
men till vår förvåning upptäcker vi att anledningen till att vattnet frusit.
Är mössen som gjort gångar i den isolering, som skulle vara som skydd mot kylan.
Det här är kanske inte så ovanligt
Möss gör nog så här om de får en chans att ta sig in .
 
Nej min förvåning är över alla kapsyler från läskedrycksflaskorna
och foliebollar som knycklats ihop och kastats i metallsopkassen i sopskopet under diskbänken.
Som mössen nu flitigt hämtat i sopkassaen och burit under skåpet och samlat i en ansenerlig hög
väl gömt bakom socken. Är det någon som vet, varför mössen vill åt just de här produkterna??
Metall kan ju inte vara gott, att äta ialla fall??
 
Visste ni att:
 
?Råttor och mössens tänder växer hela tiden
De måste därför gnaga med dem för att hålla dem lagom korta.
 
? Möss tar sig igenom ett hål på 6 mm. Råttor 20mm.
 
?Råttor kan hoppa jämnfota 6-8 dm. och möss 2-3 dm.
 
?Råttor klarar fall på flera m. utan att skada sig.
 
? Råttor är duktiga simmare och kan vara under vatten 5 min.
 
? Råttor kan klättra flera våningar på insidan utav ett lodrätt avloppsrör.
 
Källa: anticimex.
 

SJÄTTE JANUARI ÅR : 2010

 
KÖLDEN:
 
Kölden var svår -32 grader kallt.
Som om det inte räckte, så till vår fasa. Blinkar lamporna till och allt blir plösligen kolsvart!
Nej inte det också, tänker jag !
Inte strömmabrott nu, då vi knappt inte klarar att hålla värmen i stugan som det är.
Med denna enorma kyla.
 
Det var bara att gå upp i denna okristligt tidiga svarta morgon.
Vi trevade sökande efter ljus och stickor, för att tända några ledljus i mörkret.
I mitt minne hade jag redan kunskap om var ljusen var utplacerade.
 
Å jag småskrattar gott,åt min egen lilla noggrannhet.
När jag snabbt fixar fram både ljus och tändare åt oss båda.
 
Med tända ljus i våra händer, tassar vi nu som ljusbärare ned för trapporn.
Till det utkylda köket.
Mannen går ut utan ett enda ord, ut i hallen. Där han drar på sig de tjockaste, av ytterkläder
Var på han travar med långa kliv, ut i den starka kylan och mörkret.
För att titta till växterna i växthuset, så de inte förfryser i kylan.
Temperaturen får inte gå ned under 0 grader.
Då måste man stöd elda, för att klara det som finns där.
 
Då han vänder sig om för att stänga ytterdörren efter sig,
Höjer han sin ena hand, för en lite stel vikning till mej
Så bildas ett stort moln runt hans huvud  med utandningsluften.
Jag huttrar till och känner en stark rysning fara genom hela kroppen.
Försöker mej på ett litet snett leende,
till baka som en sorts uppmuntran för honom, som just måste ut i kylan
 
Sträcker mej så efter den tjocka stickade tröjan, som ligger slarvit kvarglömd på stolen i hallen.
Känner ett litet välbehag, över att den nog ska hjälpa mej hålla värmen lite ialla fall.
Hämtar fram alla olika ljus och ljushållare till köksbordet.
 
När ljusen brinner i sina olika ljusstakar, så placerar jag ut dem. Innan jag startar en livgivande brasa i spisen.
 Så där, nu känns det änndå en liten gnutta bättre. Snart sprakar en livligt brinnande brasan i den gamla järnspisen
och en spirande värme sprider sig trevande försiktigt ut i köket.
 
Jag går till diskbänken för att fylla vatten i kaffebryggaren . Men inte en ännda droppe vatten kommer!
Det visar sig att vattnet frusit i köket. Men tur som var så,fungerade det fortfarande i tvättstugan
Så det var bara att hämta in en kanna vatten till köket.
 
När vi så sitter vid köksbordet, i vår lilla frukoststund blinkar det åter till och elen är tillbaka
Det är inte utan att man drar en lättnadens suck!
Tänk vad sårbara och beroende vi ar utav elen . Även trots att vi änndå har vår lilla värdefulla järnspis
Som en liten extra hjälpande värmande trygghet i kylan.

Grova matbröd:

 
Grov limpa på bakplåten:
 
Blandas som degspad.
 
100 g. jäst
1 dl. sirap
1 msk.råsocker
1 tsk malen Anis
1 l.  filmjölk ljummen
33 cl. porter ljummen
 
Blanda i :
 
5 dl. grovt rågmjöl
5 dl. rågsikt
1 msk salt
 
Rör sedan i vetemjöl till en lagom tung kladdig deg
 
Arbeta degen en liten stund i degmaskinen
ställ sedan degen att jäsa ca. 45 min övertäckt
rör ihop degen en gång till innan den hälls upp på
en smord mjölad långpanna.
för att fördelas över plåten och få jäsa ytterligare någon halvtimme
 
gräddas i 225 grader tills brödet fått fin färg och inte är kladdigt längre
pröva med sticka.
penslat med sirapsvatten, låt svalna innan man skär i brödet.
Smakrikt och hållbart bröd.
 
 
 
 

VARDAG IGEN :

 
Måndagen den 4/1- 2010:
 
Nu är vintern inne i sin kalla fas på allvar -22 grader burr vad kallt !!
Jag eldar för fullt, hela dagarna. Nästan så spisen står som ett glödande klot
borta i ena änden av köket.
 
De snyggt travade vedtravarna i vedboden. Minskar drastiskt för varje dag.
Tur att vi fyllde vedboden ordentligt i höstas. Då vi hämtar in den ena vedfyllda
korgen efter den andra.
 
Hundarna ligger mest och latar sig i spisvärmen om dagarna i
Väntan på att lite mildare väder ska infinna sig.
 
Jul och Nyårs helgerna bara svichade förbi i rask fart här hemma !
Men minnen efter barn och barnbarn lever kvar som en uppfriskande virvlande
vindpust fortfarande inom mej.
 
Deras glada skratt och livfullhet fyller fortfarande vårt hem som ekon
efter helgerna som redan flytt, Lever ännu atmosfären  kvar i stugan .
En liten kvaglömd socka fick resa ensam efter. i ett litet kuvär
 
Även om rummen står tomma och urstädade med rena bäddade  sträckta lakan.
Slamret från 17 tallrikar som åter landat snyggt i sina porslins travar bakom vitrinskåpens
glasförsedda dörrar, åter tystnat för denna gång.
 
Men kanske inte stugan änndå hellt tystnat, för om man lyssnar noga så höres små, små
tassande steg och tumulltet från småttingars ,spirande lekar .
Tur att det finns någon som busar kvar i stugan.