Livets vindar:

 

Livets hårda vindar med tvära kast skickas vi hit och dit. I en oänderlig ovisshet av sjukdom och svårigheter.

Pingsthelgen med ambulansfart förs mannen till sjukhuset. Där det konstaterades att han just haft en liten tia attack. Ett chockbesked som ju borde räcka för de tuffaste att klara. Så där just som solen skiner, med sin varmaste glans och älsta barnbarnet tar studenten. Vacker och stolt, i sin fina vita mössa. Tar han emot alla gratulationer, blommor, serpentiner och presenter .

Tack och lov så har vi många barn,  som genast kom upp till undsättning med sina familjer. Ett stöd som kändes så oänderligt skönt och trösterikt.

Men vi hinner ju inte ens pusta ut och känna hur tryggheten sakta får krypa tillbaka och göra oss lugna. Innan nästa stormby kastar sina hårdaste vindar mot oss åter igen . Denna gång faller jag nästan på knä. Men stretar mot så det värker av trötthet i alla muskler, ja i varje liten nerv.

Då en envis läkare, som inte gav upp, finner på tredje röntgen. En liten stygg tumör, som gömmer sig långt in i hjärnan, på mannen.

Dagarna tickar vidare sin stilla gång, men inget känns längre som förut !

Barnen och familjerna kommer nu ofta och löser av varann .Vi känner deras kärlek så stark, så kraftfullt som ett skyddande staket. De bäddar in oss som i mjukaste bomull. Skämmer bort oss med de läckrase av rätter. Hela midsommaren finns de alla där så nära så kära. De små med kinderna röda av alla smultron de plockar på strån.

Dagarna går, klockan tickar sin stadiga gång. Minut för minut, Men ovissheten är så svår och vi behöver få svar.

Jag undrar varför väntan behöver vara så lång, på nya läkartider??.

I dag hänger molnen tunga och grå. En stilla bris svalkar min kind och jag håller andan och hoppas allt ska bli bra !.

Annonser

5 kommentarer

  1. nafisa said,

    3 juli, 2011 den 04:04

    Åh, svärmor, va jag blir ledsen när jag läser dina tunga ord.
    Ha förtröstan om att det kommer gå bra.
    Det ska bli bättre, och Solen kommer skina ännu en dag.
    Vi alla vaktar och beskyddar er med alla medel vi har.
    Älskar dig och svärfar,
    från oss här ❤

  2. Tina said,

    3 juli, 2011 den 08:20

    Men kära du detta är bara för mycket i livet. Känner så med er ska du veta. Detta är ju något som vi också¨har tampats med här för en del år sedan. Så gott ni har så stort stöd för det kommer ni att behöva nu. Ja du jag har inte ord just nu för vad jag känner när jag läser här. Mina tankar finns hos er ska ni veta. Kramar OM så innerligt. Tina

  3. Rigmor said,

    4 juli, 2011 den 07:11

    Men ååå, ord blir så futtiga i en stund som denna. Man blir nästan arg när solen skiner, hur kan den det när livet är så ovisst?? Man har både ilska, sorg och vanmakt inom sej, och allt snurrar runt som i en tumlare, och man kan ingenting göra, inte sortera tankar, inte säga det som man borde få sagt, allt blir kaos. Men jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att allt går så bra som det bara går, att det blir snabba resultat från läkare.
    Sänder en Stor Varm Kram

  4. Nicki 007 said,

    5 juli, 2011 den 05:26

    Kristina..
    Jag lider med dig..Vad hemskt och ovisst allt måste kännas..
    Du är en sån fin vän jag blir så ledsen för din skull..
    Jag vet helt enkelt inte vad jag ska säga för alla ord blir så futtiga..
    Håller tummarna att det blir snabba beslut undersökningar och resultat så fort som möjligt..Låter underbart bra med alla era barn som ställer upp och vi dina vänner här på nätet ska försöka stötta dig så gott det går genom att finnas till här för dig…Kram min fina vän från Nicki

  5. Babbi said,

    17 juli, 2011 den 07:56

    Åh….vad ska man säga…vad jobbigt för er alla. Vad ledsen jag blir, för jag vet hur det känns att få ett sånt besked som nära anhörig. OCH för den som drabbats. Ovissheten, rädslan, oron,,,räcker tiden till? osv… Mina tankar var ständigt ”nej jag vill inte det här..vill inte vill inte” och man kan inget göra annat än att hoppas på det bästa. För den här typen av sjukdom borde det inte finnas några väntetider alls….och det är just för att den väntan kan vara oerhört påfrestande för den sjuke och familjen. Kram till hela er familj..


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: